Whiskeyröst till tusen efter ännu en middag och fika. Mötte upp Pär i ett iskallt göteborgsväder. Vi kämpade oss igenom en promenad över Heden, innan vi slängde oss på vagnen igen. Dumpade av Molly och såg till att få lite indisk gryta i Pärs bakfyllemage. Starkt men gott, gjorde susen. Vi pratade om det mesta, kravlöst. Om viljan att vara kreativ, om att känna behovet av att vara social igen, om att inte ha åldersnoja, ja det var riktigt trevligt.
Trodde nog inte den här dagen skulle ge mig någon energi, men hade härligt fel. Nu väntas det snart ännu mer socialt liv. Katta ringde och ville ut på äventyr, om än bara ett litet. För första gången på länge känner jag att jag inte tvingar mig själv, utan jag vill verkligen umgås. Får bara hoppas att min röst håller kvällen ut. Och imorgon har jag ännu en fika inplanerad, ös på bara, ge mig mer, jag är här, jag vågar och jag vill, vill, vill.
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar