April come she will?

Det ligger ett tjockt grått täcke över stan idag. Hade tänkt snöra på mig skorna, men det gråa fick mig att stanna kvar här vid fönstret. De senaste dagarna har jag haft det gråa täcket inom mig, kanske har jag släppt ut det nu, eller så har jag bara delat med mig? Förlåt.
Jag vill ha april, lyssnar på Simon & Garfunkel, och försöker hoppas med dem. April come she will sjunger de. Jag har ont i kroppen, ont i fingrarna som vill skriva men som hindras av det gråa.

Ska försöka göra min lista idag. Har en 20minuter-om-dagen-lista, där jag skrivit ner saker jag vill göra varje dag. Om jag lyckas med en av alla dessa saker är det en bra dag. På listan står bland annat, spela piano 20 minuter. Pianot som står i rummet brevid och samlar damm. Varför är det så svårt att bara sätta sig ner och låta fingrarna hitta sin väg över tangenterna igen?

Har lovat V att följa med henne till Göteborg ikväll. Hon ska lämna in sitt arbetsprov, och jag är nyfiken på att se resultatet. Så mycket ångest och begåvning måste bli bra till sist.

Jag har läst så mycket i helgen att jag fått en röd liten prick i mitt vänsta öga. Huvudet värker och jag har allt för många recensioner att skriva nu. Men först kanske jag måste läsa lite till ändå.